Han kunde dött!!!
Dom senaste dagarna har varit okey, det går ju så upp & ner, men i det stora hela är det fan inte bra alltså. Jag vet inte vem jag är, vem har ja blivit.? Jag kunde säga att jag iaf litade på dej till 90%, av alla ja känner va du en av dom jag hade mest förtroende för. Nu idag kan ja inte säga detsamma, mycket skit har hänt i stan, det har varit mycket runt omkring oss, av olika anlednigar men du har alltid vetat vart du har mig, jag har alltid varit lojal, och alldeles för ärlig, men till vilket pris, och till vilken nytta börjar jag undra nu? Jag älskar dej det vet du ju men det är ju precis som du säger, jag visar det inte och jag börjar stöta bort dej mer och mer men du vet även att det är du som stöter bort mig, omedveten, du stänger mig ute.. Bland det otrevligaste som ngnsin hänt mig i mitt liv hände inatt. Jag kollade på Julles telefon, såg sms som jag inte ville se, som ja inte accepterade och utan att lyssna på en förklaring tog jag förgivet att min första tanke är rätt!
Allt kändes faktiskt över då, så jag drog, ville inte vara med honom mer, och ville bort, vara ifred. Han somnade om lika fort som alltid, det tog väl inte mer än 1 min. Max tio minuter efter jag har gått ringer han men ja är ju så bitter så ja skiter i att svara sen får jag sms där det står, "soffan brann, har bränt mig" , Min första tanke va.. Ja men skyll dej själv när du ligger och röker och somnar, du visste att det skulle hända & ingen har dött av en liten "cigg-brännskada" , svarade något drygt & nonchalant, sen fortsätter smsen välla in.. "Hjälp mig".... osv osv,...Tillslut bestämmer jag mig för att jag får väl för fan gå hem då. Det första jag ser är min älskade Julle sitter i soffan , helt förstörd med en totalt brännskadad hand, lukten va hemsk, halva soffan uppbrunnen och väggen kolsvart.. Stearinljusen! Som vi har ovanför soffan hade brunnit ner och tagit eld i soffan. Han vaknar alltså av att soffan brinner, fattar väl inte så mycket och i panik ska han släcka elden med en kudde i sämsta materialet ever, så han släcker elden med handen mer eller mindre.. Sen säger han "hur kunde du lämna mig och glömma ljusen när du vet att jag sov? "
Så dåligt samvete som jag hade och har vet jag inte om ja haft förut. Tänk om han inte vaknat? Eller om han inte kunnat släcka elden, och han inte överlevt? Den människan jag älskar mest av allt i hela världen kunde dött inatt, och det va mitt fel, hade ja inte gått hade jag sett ljusen & jag hade haft koll, även om det börjat brinna hade ja sett det i tid & kunde sett till att det inte blev som det blev. Men ja täntke inte ens på det, är så van med ljusen & hade glömt det lika mycket som honom.. Han måste till sjukhus, det är inte under 3.e gradens brännskada iaf, hans hand är lika fet som är björntass, och stora hemska blåsor, inbränd plast och tyg, men han vägrar! Vad ska ja göra.. vill han inte så fine, men det kommer bli så mycket värre och så infekterat.
Idag måste vi få ut soffan på någotvis, mamma skulle väl hjälpa oss, sen blir det väl en hel del annat med
Usch vilken hemsk människa jag har blivit, och jag har verkligen fastnat för det: Har mer eller mindre blivit kleptoman, har blivit så pengakåt och allt materiellt är så viktigt för mig, så har det aldrig varit förut, dom viktigaste sakerna för mig, såna saker som egentligen är manier är sjukt att jag har, för det är ju sån dubbelmoral....
men men.. Som sagt. Who am I ?
Utgång!
sitter hos mamma, klara inte av att vara hemma mer.. Vi kommer verkligen inte överens, vet inte vart det bär iväg med oss två. Utan drogerna är han inte den jag älskar, inte den jag vill vara med. Kan ju inte bara vara "tillsammans" när det är sånt inblandat..
Ikväll ska jag vara med morsan, ska väl på krogen med, känns hel skumt, för då ska ja göra mig iordning och allt sånt, och sen vara på en krog med massa folk, hur fan beter man sig? kommer bli skumt som fan, men kanske blir kul...
får väl se, en sak som är säker är att jag bör åka hem och göra mig klar ca två timmar innan vi ska åka, för jag är så seg på att välja kläder... och allt sånt..
men nu ska ja prata lite med mamma,
over and out!
Wasted time..
Idag känns som en kass dag, men så känns väl alla dagar nu förtiden, är så trött på mitt liv. (känns som bortkastad tid att leva, någon annan kanske vil leva hellre än mig, då borde man kunna "ge bort" det, till någon som verkligen behöver) Det är samma hela tiden, man lever i en repris, samma folk, samma skit , samma ALLT! Och inte gör jag något åt det heller, är för lat för att ta tag i mitt liv? herregud, va är ja för människa?
Jaja, nu ska jag försöka göra något för att göra åtminstone den här dagen lite bättre.. lite måste man ju anstränga sig kanske..
You soon lose track of which way is up when your always being put down
You gotta be strong and do what you feel in your heart
Regardless of who's around
Run run run!
Gårdagen va sisådår skulle man kunna säga, en jävla massa krångel fram & tillbaka hela tiden, men tillslut "löste" det sig ju eller vad man ska säga, då har det varit som så att jag bara kunnat gå in apopteket och hämtat ut dom.. för dóm hade funnits där s9 april. skukt att ingen på BC eller Sjukhuset har ngn som helst aning om det.. För läkaren som skrev ut tabletterma har slutut där uppe, och då vet ja inte om hon tar med och bränner alla journaler?
well, well. Idahg händer det nog inte alls mycket, är inte helt pigg just nu alltså.. snurrar så i mitt huvud, precis som jag vore full och samtidigt sjukligt trött, får nog ta och gå hem igen känner jag.,.
peace
Jag älskar dej , jag hatar dej..
Jag klarar ju inte av någonting? Det är ju inte ens jobbigt att lyfta luren och ringa ett enda jävla samtal.. Herregud, är så trött på mig själv nu, har sparkat på mig själv i två dagar nu, det känns ju bra..
Vi bara bråkar, tjaffsar om precis allt! Sjukt, patetiskt Och fruktansvärt jobbigt, hur länge ska vi orka det, hur länge ska det hålla? hm, nej jag vet inte vad jag ska skriva, är så gnällig idag, är inge rolig att lyssna på då...
Why can't only I for one just be, It's not the same when I no long can speak to him. I may be changed but so have he,
It's like we've locked us up and thrown away the key. I see your smile, the same old smile. But then he takes me down and make our feelings die.
I got a life on my own, I have to be on my own sometimes, I have to stand on my own two feet's and I know I treat him good, But why do we always fight, I can't look at you, I can't be with you tonight And I know that this ain't right, Because I love you so but I have to go alone!
I may be changed but so have he.
Sitter på Cafét nu, ska jobba idag igen, men det är fint väder så det blir nog inte mycket folk, Älsklingen är påväg hit nu, han ska vara här med mig, han har ju aldrig varit här så det blir första gången för honom. Kan bli kul. Undrar om han kan bete sig bland folk? ;)
Idag är det fint väder så jag är på bra humör, sen har jag och julle inte bråkat än idag, och hittills har han varit så go & glad.. =) För ovanlighetens skull då... Känner på mig att det blir en bra dag idag..
Får väl bli vin ikväll då, har sagt i fyra fem dagar nu att ja ska dricka mitt jävla vin, men ja glömmer av det och fastnar med något annat, som vanligt. Smsar med Emma nu med, jag ska ha hunden idag vid fyra till ett inatt, kul! =) Har saknat honom massa, ja va ju med honom varje dag nästan ett tag ju..
Skickade sms till min farfar nyss med, det var så längesen vi pratade med varandra, han har sagt att han ska komma, ringa & att ja ska komma dit massa gånger, men sen hör han inte av sig, känns inge bra alls, vet inte vad det beror på, han kanske inte vill ha ngn kontakt med mig mer pga det ja gjort?
Men hoppas han svarar mig sen...
Nu ska ja göra lite nachos dårå...
Dom går till vad dom tycker är sitt hem
Drogerna först och framtiden sen
Du trampar snett, det blir snedsteg här och där
Efter någon vecka vet du inte vem du är
Eller vem du var
Working class hero.
Nu jobbar jag på Cafét, är helt själv för mamma skulle bort och Marie som skulle jobbat med mig va tvungen att åka och jobba på ett annat ställe, känns väl sisådär, häromdagen tyckte ja det kändes helt okey att jobba men då va ju mamma här. Det va mycket tryggare, sen jobbade jag på nedervåningen då med, med loppiset, det är ju helt ok, kan knappt kalla¨det att jobba iof, men att stå här och göra mackor och mat till folk när man inte jobbat på ett halvår och levt som man har gjort så känns det jävligt tungt, man ser mer eller mindre vad folk tänker om en, även om dom inte har någon aning om vem jag är så känns det som det står skrivet i pannan på mig "Lortiga jävla knarkare"! För det är så folk ser på det, det är väl så jag själv ser på det med, man är ju stämplad för alltid, det går ju inte att komma undan. Men men jag får ju kämpa på, har inte så mycket till val heller. Sara skulle komma ner och fika med mig, det var vid ett men hon har fortfarande inte dykt upp, vill att hon ska komma så jag inte behöver känna mig så himla ensam. Tack gode gud för den här datorn säger jag bara... Men fy vad jag gnäller. Finns folk som har det jämt liiite värre kanske ? ! ;)
Efter jag har jobbat ska jag hem, måste tvätta lite, sen kanske jag borde laga lite käk åt gubben? Men det blir inget avancerat, har typ glömt bort alla maträtter känns det som, när jag ska komma på ngt att äta kommer jag på max tre saker, och det är standardmaten. Usch, så blir det när man inte äter mat om dagarna som vanligt folk
Ska träffa min far någon dag här med, skulle gjort det i helgen men hade inte tid.. dåligt av mig!
Måste se till att träffa Emma med, har glömt bort att höra av mig till folk, har haft massa annat att tänka på, är nog lite för mycket med Julle tror jag nog. Nej nu ska jag se om jag kan få igång lite bra musik kanske, sen hoppas ja att sara kommer så jag får sällskap och så jag får peta lite på stora magen. usch va kul det ska bli när hennes lilla bebis kommer. Wohoo, =)
Ha det bra gott folk. För det ska jag försöka ha.
Peace, love & Understanding.. (gud va tattaraktigt skrivet ) :-P
Im back!
Har varit lite frånvarande på bloggen nu sen jag kom ut, men jag har inte varit hos mamma så mycket och det är där min dator står, sen har jag inte haft så mycket att skriva heller. Jag bor väl mer eller mindre ihop med min karl nu iaf. Det funkar bra, vi passar så bra ihop fast ändå inte på något vis, för vi tjaffsar ju om allt och inget hela tiden, men det kan ju bero på att våra åsikter är ganska olika, inte så konstigt eftersom ålderskillnaden är rätt stor. Men gud vad jag älskar den där jävla gubben =) Han är så underbar, så fin & så omtänksam.
Just nu är jag på Cafét, jobbar ett par timmar för första gången på ca ett halvår, känns rätt bra faktiskt, får bli mer sånt tror jag, men gud va tiden har gått fort. vet inte vart dagarna tar vägen nu för tiden.
Idag ska jag vara med min syster & min karl, vi ska ut på lite äventyr, sen ska jag dricka lite vin med herr Lindstedt ikväll, fan va bra humör man blir på när det är fint väder. =)
Gick ju in på min blogg nu för första gången på väldigt länge och såg "kriget" som är där. Förstår inte vem personen är som skriver all skit, och jag förstår definitivt inte varför hon/han (antar att det är en hon) ens läser om mig och mitt liv om jag är en så hemsk människa dårå, varför engagera sig i en liten tjackhoras liv isf?
Jag skulle aldrig kunna ägna hela mitt liv åt att "ha koll" på andras liv, och sitta och läsa och kommentera massa skit .. för stör man sig på något undviker man ju det .. Eller har jag fel?
Ja jag är tillsammans med en som är 45! åh gud, stranger things has happened?
Åldern har verkligen ingen betydelse, vi älskar varandra precis som två 20 åringar älskar varandra, och våran kärlek har inget med droger att göra, och jag kommer inte heller att "flänga" runt bland massa äckliga gubbar för att få gratis knark?
Jag har min gubbe och jag håller mig till honom, sen är folk i den här stan faktiskt alldeles för snåla för att skänka bort knark. Jaha, nu ska jag lägga in lite låtar i min Mp3, tack för mig..
Feels good to be back!
