Det går inte stoppa floden förrän vattnet har sinat och trädet slagit rot..
Söndag 110731
Ja nu har vi att velat fram & tillbaka mellan kusten & kristinehamn.
Tisdags beslutade vi iaf att ja skulle ta 2 veckor ledigt och vara hemma, eller ja… i kristinehamn, hem har jag inte kommit underfund med vart det är än, men det får ta sin tid, har annat viktigare att göra. Som att sitta och skriva ett inlägg om mín lilla familj och vänner, om mitt otroligt perfekta liv.
Jag älskar livet!
Nu tänkte jag såhär, är ja bara positiv o glad i ett inlägg kanske jag slipper någon dum kommentar, men insåg tre sekunder senare att det faktiskt inte spelar någon som helst roll vad, eller vem jag skriver om , så har alltid någon en åsikt, (aldrig positiv såklart) en anonym åsikt. Så whatta´ hell jag skriver väl bara en massa skit om dom senaste dagarna, så kanske “någon/alla” tröttnar på att läsa.
Onsdagen: Jag , Jenna, Jörgen & Min syster Felicia gick ner till cafe orion och käkade lunch på förmiddagen, det var riktigt kul, vi har nog inte träffats sen jennas
1-årsdag om ja inte minns fel.
Tråkigt när man glider isär med en person som man mer eller mindre har varit som en mor för. Men det är inte ditt fel & inte mitt, man väljer inte sina föräldrar men som tur är har man ett val att lämna dom när man är tillräckligt gammal , och smartare.
Du utnyttjade mig, du högg mig i ryggen och vred om kniven minst 10 varv. I början vart ja arg/galen, sen ledsen och sårad för självklart kändes det, svårt att beskriva känslan, jag har nämligen aldrig haft den, ingen har någonsin gjort mig så illa.
Jag vart och är fortfarande förvirrad, har fortfarande inte kommit fram till hur man kan göra något sånt mot sin egen dotter?! Alla har väl olika syn på familj tydligen. Min är sundare det är jag säker på. En till sak som ja är helt säker på är att du aldrig älskat mig, jag undrar om du någonsin älskat någon än dig själv? Det enda jag kan göra nu är att försöka glömma att hon ens funnits. Det är det lättaste för mig att göra och absolut det bästa, och tack & lov har jag ett eget barn att ta hand om, och ge all kärlek i hela världen, och nu vet jag definitivt hur jag INTE ska göra som mamma, så det får jag väl tacka för. För jag ska göra allt för Jenna, vill Jenna att ja ska hämta månen, då får jag göra det! (hoppas hon aldrig ber om den, kan bli krångligt.)
Ja nu har vi att velat fram & tillbaka mellan kusten & kristinehamn.
Tisdags beslutade vi iaf att ja skulle ta 2 veckor ledigt och vara hemma, eller ja… i kristinehamn, hem har jag inte kommit underfund med vart det är än, men det får ta sin tid, har annat viktigare att göra. Som att sitta och skriva ett inlägg om mín lilla familj och vänner, om mitt otroligt perfekta liv.
Jag älskar livet!
Nu tänkte jag såhär, är ja bara positiv o glad i ett inlägg kanske jag slipper någon dum kommentar, men insåg tre sekunder senare att det faktiskt inte spelar någon som helst roll vad, eller vem jag skriver om , så har alltid någon en åsikt, (aldrig positiv såklart) en anonym åsikt. Så whatta´ hell jag skriver väl bara en massa skit om dom senaste dagarna, så kanske “någon/alla” tröttnar på att läsa.
Onsdagen: Jag , Jenna, Jörgen & Min syster Felicia gick ner till cafe orion och käkade lunch på förmiddagen, det var riktigt kul, vi har nog inte träffats sen jennas
1-årsdag om ja inte minns fel.
Tråkigt när man glider isär med en person som man mer eller mindre har varit som en mor för. Men det är inte ditt fel & inte mitt, man väljer inte sina föräldrar men som tur är har man ett val att lämna dom när man är tillräckligt gammal , och smartare.
Du utnyttjade mig, du högg mig i ryggen och vred om kniven minst 10 varv. I början vart ja arg/galen, sen ledsen och sårad för självklart kändes det, svårt att beskriva känslan, jag har nämligen aldrig haft den, ingen har någonsin gjort mig så illa.
Jag vart och är fortfarande förvirrad, har fortfarande inte kommit fram till hur man kan göra något sånt mot sin egen dotter?! Alla har väl olika syn på familj tydligen. Min är sundare det är jag säker på. En till sak som ja är helt säker på är att du aldrig älskat mig, jag undrar om du någonsin älskat någon än dig själv? Det enda jag kan göra nu är att försöka glömma att hon ens funnits. Det är det lättaste för mig att göra och absolut det bästa, och tack & lov har jag ett eget barn att ta hand om, och ge all kärlek i hela världen, och nu vet jag definitivt hur jag INTE ska göra som mamma, så det får jag väl tacka för. För jag ska göra allt för Jenna, vill Jenna att ja ska hämta månen, då får jag göra det! (hoppas hon aldrig ber om den, kan bli krångligt.)
Jag & min far för massa årsen, kan det vara 2005 typ?
Peace//Jenny
