Jennifer

Ni som inte vill veta sanningen och höra all skit ska sluta läsa redan nu!

Idag börjar det... helvetet! ska avsluta mitt "beroende" eller åtminstone ha en paus. (Jaa! Jag tänker sitta här och skriva sanningen om mitt "liv". Folk snackar så in i helvete och ska dom göra det kan dom lika gärna göra det om saker som är sant, istället för att jag ska få förklara mig och ta mig ur saker som absolut inte är sant.) Det borde ju vara hur enkelt som helst med tanke på att jag hela tiden har sagt att jag kan sluta när jag vill.. Börjar fundera mer och mer på om jag kanske ska sluta leva i förnekelse? För innerst inne vet jag ju att jag ljuger.. Kan ju knappt hålla mig för skratt när alla andra sitter och nickar och skrattar åt mig när jag sitter och säger "Nej men jag kan sluta när jag vill, jag har spärrar så jag vet när det är nog" ... När jag själv tänker efter på vad jag sitter och säger så fattar jag att dom garvar, det låter ju inte ens bra. För det va nog för längesen. Jag har faktiskt inte heller något annat val än att sluta för jag kan inte använda mina vener längre, för dom har jag mer eller mindre haft sönder. Sen vart det för mycket snack och jag lyckades hamna i hur mycket skit som helst. Man har ju levt misär livet ett tag nu så man ser och vet ju hur det blir efter ett tag, vad man förlorar och allt sånt. Men jag då, som förmodligen har mest oflyt i hela världen lyckades sabba och hamna i all skit typ på en gång. Det började ju med att jag vart utslängd och vart hemlös. Sen vart jag av med mitt jobb, dom "normala" vännerna förlorade jag, jag vart tagen av snuten och åkte dit på ringa narkotikabrott/Innehav. Sen anmäld för bedrägeri, antar att anmälningar kommer bli ungefär av ungefär fyra personer, sen blir jag anmäld för ett brott jag inte vill skriva eller prata om för det löste sig väldigt bra pga en väldigt snäll person men utan den personen hade jag förmodligen fått fängelse. Sen är jag anmäld till soc så dom utreder mig för att se till så jag inte "går ner mig" eller skadar mig själv för mycket för då blir det LVM. Polisen har haft span på lägenheten vi bodde i, det kanske dom har än, det vet jag inte för jag har ju flyttat hem till min mamma nu. Ja som ni ser har ja inte tur direkt, förutom allt det här har minst 4 av mina vänner fått skit pga mig! Visst sånt här händer när man börjar med massa skit, men allt detta på en månad bara ? Då har man riktig jävla otur. Men jag har mig själv att skylla, ingen annans fel att det blev som det blev. Första dagen som helt ren då, dagen har visserligen knappt börjat men jag känner redan att det kommer bli jobbigt som fan, frossan är olidlig. Det enda jag kan tänka på är dos, dos , dos. Känslan när man får svar och ser blodet flyta in i pumpen, det är så jävla underbart vackert!! En sak vill jag göra klart för alla dom som läser och alla dom som inte förstår som säger att det är så lätt att sluta och att jag bara gör det här för att verka häftig. Jag har säkert tyckt att droger är fränt någon gång i livet, inte vet jag. Men så är det verkligen inte. Har man levt i det och sett hur livet ser ut för dom som är beroende av det så är det inte så häftigt! Kan någon tala om för mig hur det kan vara häftigt att förlora allt det ja nyss nämde? Hur kan det vara häftigt att vakna upp på morgonen och det första man gör är att jaga pengar eller jaga droger? Man lånar så mycket pengar som man förmodligen inte kommer kunna betala tillbaka på bra länge, varje dag är en dålig jävla repris och när det går ur kroppen och man börjar tänka på hur ens dagar sett ut den senaste tiden så mår man riktigt jävla dåligt. Man har inte åstakommit ett jävla dugg. Nej usch, orkar inte skriva mer om det här nu, fast ja skriver om hur jävla dåligt det är kan det inte få mig att sluta tänka på nästa skjuts... men men Wish me luck!

Peace!