Jennifer

Det var det första jag såg när jag vaknade igår klockan halv sju på kvällen. Dom stog vid min säng och jag fattade ingenting! Men ska ta allt från början. Igår klockan tio på morgonen åkte jag på¨moppen till min farmor, där fick jag se min farmor sitta och gråta ... över mig, över vad jag gör med mitt liv, och hon och min faster talade om att nu tar dom avstånd från mig ändå tills jag är helt ren. Fine! Gör det, om ni nu tror att det gör någonting bättre, kan bara göra det sämre... Frustrerad och fruktansvärt ledsen satte jag mig på moppen och skulle åka hem, bromsar för hårt på gruset och ramlar såklart.. Det första jag hör är min faster och min farmor som skriker till varandra om vem dom ska ringa och om dom ska ringa polisen?! Den som kommer & hjälper mig och får bort mopeden som ligger över mitt ben och är rätt så gör tung är grannen.. Tack så hemskt mycket för hjälpen mina kära släktingar? dom hade ju fullt upp med att ringa snuten? VArför? Jo för enligt dom körde jag påverkad, men det  gjorde jag inte, hade tagit sömntabletter ett par timmar innan det va det enda, men att jag ramlade har bara med att göra att jag suger på att köra på grus!
Hursomhelst, hem kom jag och kände mig jävligt dåligt, febrig , ont i huvudet, sen skit ont o hakan för jag hade skrapat upp den rejält. Gick och la mig och sov.. Vaknar av ambulansfolk som står vid mig, helt chockad, fattar inget alls. Kollar mig runt omkring och ser två poliser och brandmän, då har dom försökt ringa på dörren, ringa på telefonen men inte fått något svar, och branmännen har kommit in via balkongen, för dom trodde att jag va medvetslös eller något. hade tagit 2 propavan och lagt mig, men det är tydligen livsfarligt när man har hjärnskakning som jag nu hade fått, fick åka med i ambulansen till karlstad sjukhus, det va så jävla ensamt att vara där & fruktansvärt tråkigt, kom dit runt sju och fick åka hem halv tre på natten, allt va lugnt, hade fått hjärnskakning & hakan skulle behövt sys men det hade gått för lång tid så dom tejpade ihop mig och sa till mig att använda HJÄLM!... Allt känns som en dimma, som det inte hände på riktigt direkt.. skumt.. Mitt liv är katastrof, allt är helt fel och helt åt helvete...
Vad har jag ställt till mig? Jag ger mig alltid in i saker jag inte kan hantera.